27
Jul 14 Kommentera

Simmar vi för mycket på ytan?

I veckan var jag hos en väns sommarstuga för att bara ta det lugnt och njuta av sommaren (läs semestern). Stugan ligger nära vattnet (typ 5 m max) och vi tog några dopp då och då. Det var rätt så långgrunt och det tog ett tag för oss att komma ut till ett rimligt djup. Då och då kom vi in i områden, nästan lite strömfria. På dessa områden var vattnet på ytan så varmt att man knappt kände vart vattenytan starta. Otroligt härlig upplevelse och när vi hitta de stannade vi till där extra och njöt. Detta fick mig nu några dagar efter att tänka till om skolan och om IKT i skolan. Jag upplever ibland att skolutveckling när det kommer till IKT i skolan stannar ibland på de där sköna ställena, där vattnet är still och ytan på vattnet är skönt och varmt. Hur menar jag nu kanske ni undrar? Jag ska försöka och förklara och samtidigt kommer jag nog att ge mig själv en känga, en stor spark för att utmana mig själv och andra med.

Ytan är enkel att vara på!

Likt värmen på ytan i vattnet är det väldigt enkelt att vara på ytan när det kommer till skolutveckling. Ställa sig framför kollegorna och visa en presentation maxad med coola appar och exempel som man hittat på youtube och sen säga att IKT är enkelt och förvänta sig stående ovationer. Så gjorde jag lite när jag börja som IKT-pedagog… för jag visste inte hur jag skulle göra. Men sen en tid tillbaka har jag lärt känna mina kollegor bättre och genom det fått konstruktiv kritik jag kan jobba med. Pedagogerna på skolan jag jobbar med är otroligt professionella (vilket de självklart är på den skolan som du jobbar på), de vill inte ha ytan. För många av mina kollegor är IKT inte något spännande i säg utan snarare det som går att åstadkomma med de möjligheter som finns. De vill inte veta hur de gör i Stockholm, Malmö, Kiruna osv. de vill veta hur de kan göra i deras klassrum(/lärande situation) och med deras elever.

Samtidigt har jag kollegor/pedagoger som tycker att IKT i skolan är svårt, jobbigt och tungt. De är osäkra, något som några vågar blotta medan andra håller inne och spelar med. Dessa kollegor kanske vill ha ett popperi med ytliga möjligheter de kan göra med datorn/plattan men jag har svårt att se att dessa lösningar ger storslagna förbättringar.

Jag tror istället att vi som har ansvar att utveckla skolan lokalt (i olika områden… jag har IKT) måste sluta att götta oss i det varma vattnet på ytan och dyka ner i det kalla och ibland det okända. Utmana oss själva genom att utforska olika områden för att kunna ge kollegorna/pedagogerna en förutsättning som de kan jobba med och göra skillnad. Inte bara läsa om IKT eller lär dig inte bara de där fräna apparna/webbtjänsterna osv. Se även på bla. kommunikation, beteende, pedagogik med eller utan IKT.

Det jag vill försöka att säga med detta inlägg är att quick fix kommer inte att förbättra din skola utan snarare djupet … Dyk ner i det kalla vattnet och se vad du hittar.

06
Jul 14 Kommentera

33 Sjukt bra låtar : Juni 2014

Denna månad skäms jag nästan… inte bara det att jag publicerar listan sent utan även att jag inte lyssnat på så mycket ny musik som jag borde. Här kommer iallafall 33 bra låtar enligt mig. Water Fountain med TuneYards är riktigt shön låt… videon är kanske av det flumigaste laget.


02
Jun 14 Kommentera

31 Sjukt Bra Låtar : Maj 2014

Maj månad är slut och här kommer 31 sjukt bra låtar jag hittat. Förutom att Chromeo och Björns vänner har släppt nytt så kommer annat spännande elektroniskt och pop.

17
Maj 14 Kommentera

15 Sekunder IKT

I mitt yrke som IKT-pedagog har jag två utmaningar… eller ja egentligen väldigt många utmaningar men jag vill beskriva två av de och en ev. lösning på denna.

1. “Jag har inte tid!”

Inom skola pratar vi ofta om att det inte finns tid. På sätt och vis kanske detta stämmer. Men för mig är detta en stor utmaning, för jag har en funktion som kräver endel tid för mina kollegor. Jag ska inspirera, handleda och utveckla IKT-pedagogik på skolorna jag jobbar på och mitt område kan ibland bli ett område som prioriteras bort när pedagogerna har kniven mot strupen och fullt upp med ex. betygsättning osv.

2. Sluta sök! Få levererat!

Webben (sociala medier främst) utformas mer och mer till att gå över till att istället för söka så kommer informationen levererad till mottagaren antingen automatiskt eller genom att man väljer vilka flöden man vill följa (ex vilka man följer på twitter, facebookgrupper, rss osv).

Så låt mig presentera mitt nya instagramkonto 15SekunderIKT ett konto som ska (så länge jag orkar) leverera IKT-tips på 15 sekunder om dagen.

Säljpitchen

Genom att följa detta konto på instagram så kommer du få 15 sekunder tips om dagen, både inspiration eller “how to”-tips. 15 sekunder om dagen kan ingen säga att de inte har tid med. Om du tycker det gå fort… se den fyra gånger… dvs. en minut. Hinner du det?

12
Maj 14 Kommentera

Jag letar efter guld!

Foto: Somebody Else’s Gold by Nick Ares (CC BY SA)

Jag har nu snart sett klart på tredje säsongen av Discovery serien Gold Rush. En serie som handlar om ett gäng amerikanska amatörer som letar lyckan i Alaska för att finna guld. Det är en sån där serie som man inte kan sluta titta på men egentligen tycker jag att den är rätt dålig. Det de lyckas göra är att paketera allt med en berättarröst som hela tiden skapar dramatik som gör att man är fast. Jag har sett denna serie som ett sätt för mig att slappna av och bara slippa att tänka för ett tag. Tills igår när jag upptäckte varför jag kände så tydlig igenkänning faktor över serien. För dessa män (är bara en tjej med i serien som letar guld) lever hela tiden med den stora drömmen “amarican dream” att finna massor av guld. Men längst resan stöter de hela tiden på patrull, maskiner går sönder, de letar på fel ställen, tappar licens att gräva osv. De ger upp, svär och i bland till och med bryter ihop. De satsar allt de har (hus, pengar, familj) och hela tiden refererar till att “om de inte hittar guld förlorar de allt”.

Jag ger allt i mitt jobb, jag satsar all min energi, jag vill så otroligt mycket med det jag gör. Men åter och åter igen likt amatörerna i Alaska stöter jag på patrull. Ibland enkla saker som enkelt går att lösa. Ibland större saker. Men det jag åter och åter igen påminns om är “Är det värt det?”. För ibland faller jag så hårt att jag inte tar mig upp, eller iallafall svårt att ta mig upp.

När jag börja med mitt jobb så hade jag nån naiv bild om att det skulle vara enkelt. Samtidigt trodde jag aldrig att jag skulle tro så mycket på det jag gör. För ett tag sen hade jag en tanke om att allt jag gör ska jag göra med 100% kraft/energi eller inte alls. Men nu är jag kluven…

Jag vet att jag gör bra saker, jag vet att jag är kunnig i mitt område. Något som andra ofta säger till mig på mitt jobb eller utanför via sociala medier. Men hur tar man sig upp när lovord inte längre räcker. På mitt förra jobb fick jag se en kollega som jag såg otroligt mycket upp till tappa hoppet och valde att sluta jobba inom skola… jag vill inte hamna där, men skolutveckling är otroligt slitsamt och framför allt när man nästan hela tiden jobbar i motvind, oftast små vindputsar men ibland jobbar man i storm.   En storm som tyvärr är starkare än de medvindar som ibland dyker upp.

« Äldre inlägg
Nyare inlägg »
2019 Emil Jansson
Proudly powered by WordPress, Free WordPress Themes, and Linux Hosting